Fåglar och djur i Hamras natur

Av Svante Bergh, Lars Falkäng och Elsa Rosenblad

Peter, du har honnören. Varsågod att slå.”

”Ett ögonblick bara. Hör du svarthättan?” sa Peter.

”Är det den med det höga lätet?” sa jag.

”Ja” sa Peter. ”Den låter som om den busvisslar. Det är en trevlig liten fågel med svart hjässa. Den har blivit vanligare de senaste åren.”

”Jaså” sa jag. ”Är det fåglar fåglar som blivit ovanligare också?”

”Ja, gulsparven som var vanlig nära klubbhuset är numera bara kvar i enstaka exemplar. Det är den som ser ut som en kanariefågel och sjunger 'en, två, tre, fyr, fem, sex, sjuuu'. Antalet insekter minskar genom vår påverkan, så flera arter minskar i antal. Vår fina hussvala har också minskat. Man kan inte pilla bort svalbona vid takåsen ostraffat. Har du sett när de kommer och samlar gyttja i pölarna för att bygga bon? Det är en härlig syn. De kommer ända från Afrika år efter år. Du ser dem på flera av hålen, t ex på hål 6 på Nya Banan.”

”Oj vad du kan. Berätta mera!”

Peter stannar då och då och berättar.

”Här i dammen har vi en rätt ovanlig fågel, nämligen rörhönan. Den åker ornitologer långt för att se. Vi har den i stort antal i flera av dammarna. Den är svart med röd näbb, röd näbbsköld och gult längst ut. Den övervintrar i södra Europa. Här på vårt område har den lyckats häcka de flesta åren. Det är därför väldigt viktigt att det finns vass och vattenväxter i många dammar.”

”Har ni någon annan raritet?”

”Raritet och raritet” sa Peter. ”Vi kan väl skryta med att ha fyra slags hackspettar: spillkråka, gröngöling, större hackspett och mindre hackspett. Den lilla vännen är stor som en sparv och kan sitta och äta på en talgboll och ta stöd av stjärten. Den har jag sett på både hål 6 och hål 16 på Gamla Banan. Man kan höra skillnad när de knattrar för den har högre frekvens än de andra. Spillkråkan sitter ofta längst ner och hackar och då låter det dovt och lite långsamt.”

”Vad är det för ett högt skri? Det låter olycksbådande.”

”Ja, det är ormvråken. Vi har häckande ormvråkar här sedan flera år. Den är stor och mörk som vuxen och ljusare som ungfågel. Man ser dem ofta längs vägarna på stolpar där de väntar på att djur ska bli skadade i trafiken.”

”Har vi flera rovfåglar?”

”Ja, vid övningsanläggningen kan man få se en brun kärrhök sväva fram. Även den blå kärrhöken, som ger ett nästan vitt intryck, kan man se från korthålsbanan. Ibland ser man en tornfalk eller en sparvhök. Då går det ofta undan.”

”Okej, men är det några fåglar som är typiska för de olika årstiderna?”

”Ja, för mig är det speciellt med sånglärkan, som ju kan höras nere vid hål 9 och 10 på Gamla Banan. Det är en typisk vårfågel och hördes tidigt i april i år. Sen kommer strandskator, ofta i mängder också på våren. Det somrigaste ljudet jag vet är när tornseglarna jagar fram och skriar mot sommarhimlen över golfbanan. De kommer från södra Afrika i början av sommaren när det finns gott om insekter. På hösten samlas fåglarna i stora skaror. Man talar t ex om finksträck som förbereder sig för flytten söderut. De kan innehålla hundratals fåglar av lite olika sorter. Många drar  också västerut och uddarna utanför Vallda är välkända. Där kan man se ovanliga arter på väg. I år kom t ex bändelkorsnäbb på blixtvisit och tranorna passerar gärna på väg söderut.”

”Vilka fåglar stannar på vintern?”

”Ungefär hälften av t ex alla blåmesar, talgoxar och bofinkar flyttar medan hälften stannar. Det är en överlevnadsstrategi. Vissa år var det ena klokt och andra år det andra. Har de otur får de motvind över havet och orkar inte fram. Koltrast och gärdessmyg brukar stanna. Dem kan man höra sjunga tidigt på året. Ja, jag har väl nu pratat om 20 av kanske 100 arter som finns inom området. Visste du förresten att sångförmågan tillbakabildas på vintern för att fågeln ska spara energi. Sedan återbildas den på våren. Detta är rön som har varit av betydelse för läkarvetenskapen, då man inte trodde att hjärnceller kunde återskapas. 

Nu är vi faktiskt på hål 18 och där nere ser jag Lars Falkäng. Om du tycker det är kul så pratar vi med honom. Han håller i alla holkarna och vet allt om hur många arter det finns. Han är nestor på klubben och sitter i Miljökommittén, som gör ett fint arbete för att skapa balans på klubben  mellan olika intressen.” 

”Hej Lars! Det var roligt att få veta mera om fåglar och natur på er fina bana.” 

”Ja, vi är måna om naturen och miljön här på Kungsbacka GK. Det blir rätt självklart med en bana som är anlagd mitt i ett befintligt naturområde. Vi är t o m miljöcertifierade enligt GEO (Golf Environment Organization), ett sätt att garantera hållbarheten inom golfen. Peter berättade om fåglarna. Vi befrämjar fågellivet genom att sätta upp fågelholkar utmed banan. Golfarna får dessutom mindre besvär med myggor och knott där det finns fågelbon. Vi har satt upp 125 st småfågelholkar och 16 st starholkar. Medlemmarna visar sitt intresse genom att sponsra många holkar. Bara i år har vi fått 35 nya sponsorer. Sedan flera år har vi årligen undersökt, skött om och inventerat vilka arter som bott i vilka holkar och också ringmärkt fågelungar i samarbete med Göteborgs Ornitologiska Förening. Detta sker i slutet av maj och början av juni. Mellan 6o-75% av holkarna har varit bebodda, främst av talgoxe, blåmes, svart-vit flugsnappare och starar. Antalet varierar pga vädret och tillgången på föda. Nu håller vi på att bygga om och byta ut småfågelholkarna på grund av mårdens härjningar. Det finns mårdar i området som klättrar upp till holkarna och sträcker in sina långa armar genom boets hål och fiskar upp ägg eller ungar. Genom att skydda bohålet kan vi hindra detta. Arbetet med att sköta fågelholkarna sker under hösten då holkarna töms och byts ut vid behov. Det är de frivilliga jobbarna i torsdagsgruppen som gör allt sådant arbete för att vi alla ska kunna glädjas åt ett rikt fågelliv runt vår bana. Djurlivet på och omkring golfbanan är en viktig faktor vad gäller biologisk mångfald.”